Ljudet av domarens penna som träffade det tunga träbordet ekade i den plötsligt knäpptysta rättssalen. Det var ett litet ljud, men i det ögonblicket bar det tyngden av en krossad illusion.

Marcus satt där han satt. Sandra likaså. Och Victor Sterling skulle aldrig våga närma sig Whitfield Construction igen.

Jag tog en klunk av bourbonen, kände hur värmen spred sig i bröstet, och log. Det gamla, trasiga pappersarbetet var äntligen arkiverat och stängt. Det var dags att börja skriva nya kontrakt.