När polisbilen och kommunbilen rullade iväg stod Eleanor på verandan med sina fyra beskyddare omkring sig. Solen bröt fram genom molnen och värmde det gamla trähuset.
Den kvällen firade de. Jax hade köpt in en flaska fin champagne, och de skålade under de gamla fotografierna i vardagsrummet. Eleanor hade nyligen satt upp en ny ram på väggen. I den fanns en bild från den dagen då mäklaren blivit bortkörd – en bild på en liten äldre dam omgiven av fyra enorma motorcyklister som alla log mot kameran.
Andrew försökte aldrig kontakta henne igen. Ryktet om Eleanors skräckinjagande men kärleksfulla ”söner” spred sig snabbt i grannskapet, och snart blev det en vanlig syn att se klubbens medlemmar sitta på Eleanors veranda, dricka citronvatten och vinka till grannarna. Huset förblev precis vad hennes bortgångne make alltid hade velat att det skulle vara: den säkraste och varmaste platsen i världen.